Syftet med detta examensarbete är att belysa vad som driver en människa att gå vidare i livet efter att ha fått ett besked om att han/hon har cancer och även olika copingstrategier som används för att hantera cancer. Den teoretiska bakgrunden innefattar bland annat Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping, Moos (1986) olika copingstrategier och Greer och Watsons (1979) olika copingstilar. Arbetet utgörs av en litteraturöversikt över olika artiklar och böcker som behandlar coping och cancer. Resultaten visade att de vanligaste copingstrategierna var att förneka det hotfulla, hopp, acceptans, söka information om sjukdomen, meningsbaserad coping och att försöka att leva ett så normalt liv som möjligt..

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Med denna litteraturstudie var syftet att få insikt i copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer använder. Med inspiration av Goodmans metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in från de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de två författarna före resultatet sammanställdes. I resultatet kunde åtta övergripande copingstrategier urskiljas: planering, gränsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvärdering, ventilera känslor och acceptans.

Att vara förälder till ett barn med cancer innebär sårbarhet, det är en traumatisk situation och en påfrestande tid. De förlorar oftast kontrollen över sin livssituation. För att kunna anpassa sig och hantera situationen använder de sig av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka förhållandet mellan coping och anpassning hos föräldrar till cancerdrabbade barn och beskriva copingstrategier som var relaterade till bättre och sämre anpassning. Metodbeskrivning: Litteratursammanställning av kvantitativa empiriska studier publicerade efter år 1997.

Breast cancer is the most common form of cancer which struck women around the world. When a human is exposed to threat or stress, e.g. breast cancer, different coping strategies are used in order to cope with the situation by the afflicted person. The aim of this literature study was to describe how women, who suffered from breast cancer, experienced coping with their situation. Scientific articles were found in the databases Medline (Pub Med) and Cinahl.

Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier föräldrar använder sig av då deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Utifrån valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att föräldrar till barn med cancer använde sig av olika copingstrategier.

Magnusson, A. ??it?s a matter of great importance actually?. Coping strategies to sexual consequences due to cancer treatment. Expectations on sexuality and rehabilitation.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

AbstractAim: The aim of this study was to describe which coping strategies women use when they have been diagnosed with breast cancer. In addition, the purpose was to describe how woman?s self-image changes after a mastectomy. Method: A literature review study has been carried out with a descriptive design. The result of the study included 16 articles which were found in the databases: Cinahl, PubMed, PsycInfo and through manual search.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars och syskons upplevelser och copingstrategier när ett barn i familjen drabbats av cancer. Sökning av litteratur har gjorts i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direct där 19 artiklar valdes ut. Resultatet visade att föräldrars upplevelser och copingstrategier var relativt samstämmiga. Upplevelserna tar sig ofta form i chock, förnekelse och stress de första månaderna. Hur föräldrarna sedan hanterar situationen kan variera, beroende på bland annat kön och religion.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.